BANovosti
Deveti Sajam bH. knjige u Švedskoj
U Göteborgu je 21. februara 2026. održan deveti Sajam bosanskohercegovačke knjige u Švedskoj pod motom »Most pisane riječi«. Vremenom je ovaj program prerastao u najznačajniji književni događaj izvan domovine.
Organizatori Sajma su Društvo bosanskohercegovačkih pisaca, prevodilaca i bibliotekara u Švedskoj, Trezvenjački obrazovni savez (NBV), Grad Göteborg, BH Savez žena u Švedskoj, Daorson Skövde i Ittas Syateljé Göteborg.
Sajam su otvorili Bojan Šošić, ambasador Bosne i Hercegovine u Kraljevini Švedskoj, i Anesa Karaica, predsjednica Društva bosanskohercegovačkih pisaca, prevodilaca i bibliotekara u Švedskoj. Na Sajmu je učestvovalo oko četrdeset autora iz Bosne i Hercegovine, Belgije, Danske, Norveške, Njemačke, Švedske, Srbije i Švicarske.
Nadija Rebronja & Marija Fekete-Sullivan (Foto: Haris Tucaković)Posebne gošće Sajma bile su Nadija Rebronja i Marija Fekete-Sullivan.
U predsajamskom programu posebno nas je obradovala pjesnikinja Nadija Rebronja, istaknuta savremena književnica iz Srbije, koja je održala inspirativnu književnu radionicu. Svojom neposrednošću, bogatim iskustvom i prepoznatljivim pjesničkim glasom pobudila je učesnike na promišljanje o stvaralačkom procesu i savremenoj poeziji. Njeno gostovanje imalo je i posebnu težinu jer se posljednjih mjeseci našla u središtu pažnje javnosti nakon što joj na Državnom univerzitetu u Novom Pazaru nije produžen radni angažman, što je izazvalo brojne reakcije i rasprave u akademskoj i kulturnoj zajednici.
Najmlađa učesnica Sajma, šesnaestogodišnja Rumeysa Nurrisa Isić, predstavila se zbirkom Wish I na engleskom jeziku. Ovaj književni prvijenac nagovještava značajan pjesnički potencijal. Iskrenim i neposrednim stihovima autorica progovara o ljubavi, gubitku, vjeri i društvenim temama, podstičući čitaoca na empatiju, nadu i vjeru u dobro.
Žiri u sastavu Haris Tucaković (izdavač i prevodilac, predsjednik žirija), Lidija Pavlović-Grgić (književnica i ilustratorica) i Anesa Karaica (književnica, predsjednica Društva bosanskohercegovačkih pisaca, prevodilaca i bibliotekara u Švedskoj) jednoglasno je odlučio da se nagrada »Meho Baraković« za 2026, koja se ove godine dodjeljuje šesti put, dodijeli Mariji Fekete-Sullivan.
Marija Fekete-Sullivan jedna je od najznačajnijih savremenih bosanskohercegovačkih književnica za djecu i prevoditeljica. Pored vlastitog književnog stvaralaštva, dala je izuzetan doprinos međunarodnoj promociji bosanskohercegovačke književnosti prevodeći djela domaćih autora na engleski jezik. Kroz svoj digitalno-izdavački projekt Style Writes Now objavila je više od sto dvadeset knjiga i priča šezdesetak autora iz Bosne i Hercegovine i regiona, čime je omogućila da njihova djela postanu dostupna čitaocima širom svijeta.
Ova nagrada, koja nosi ime poznatog bosanskohercegovačkog pjesnika Mehe Barakovića (Banja Luka 1945. – Göteborg 2011), dodjeljuje se za izuzetne književne domete u području poezije, proze, prevodilaštva i esejistike. Osnovni kriterij je kvalitet djela autora vezanog za bosanskohercegovačku književnost, bez obzira na dob, spol, nacionalnost, jezik, književni rod i žanr.
Plakati s prvih sajmova bosanskohercegovačke knjige u ŠvedskojIako je ovo zvanično deveti Sajam bosanskohercegovačke knjige u Švedskoj, u stvarnosti je jedanaesti. Naime, od 28. do 30. septembra 2012. u Göteborgu su održani Mali sajam knjiga i Barakovićeve večeri, koji se s pravom mogu smatrati pretečama današnjeg sajma. Bio je to, sasvim izvjesno, prvi sajam knjige takve vrste u iseljeničkim zajednicama širom svijeta. Iza te pionirske manifestacije stajao je trojac: idejna začetnica Samira Ajanović, te Senada Bešić i Haris Tucaković, koji su svojim organizacijskim radom postavili temelje programu koji će godinama kasnije prerasti u najznačajniji književni događaj izvan domovine.
Da je utaban pravi put, svjedoče sajmovi koji su nastali po bosanskohercegovačkom uzoru: Sajam knjiga srpske dijaspore i Somalski sajam knjige, takođe u Göteborgu.
Neka jubilarni deseti Sajam bosanskohercegovačke knjige bude novi početak – most prema novim autorima, novim čitaocima i novim generacijama koje će nastaviti njegovati pisanu riječ. Ako smo u protekloj deceniji dokazali da jedna ideja može prerasti u najznačajniju manifestaciju bosanskohercegovačke knjige izvan domovine, onda naredna decenija treba biti vrijeme njenog daljnjeg međunarodnog razvoja i trajnog kulturnog naslijeđa.
Nyheter
Den nionde bosnisk-hercegovinska bokmässan i Sverige
Den 21 februari 2026 arrangerades den nionde bosnisk -hercegovinska bokmässan i Göteborg under mottot »Den skrivna ordets bro«. Med åren har detta program vuxit till att bli det viktigaste litterära evenemanget utanför hemlandet. Bokmässan arrangerades av Sällskapet för bosnisk-hercegovinska författare, översättare och bibliotekarier i Sverige (SBHFÖB), Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV), Göteborgs Stad, Bosnien-Hercegovinas kvinnoriksförbund i Sverige, Daorson Skövde och Ittas Syateljé Göteborg.
Bokmässan invigdes av Bojan Šošić, Bosnien och Hercegovinas ambassadör i Konungariket Sverige, och Anesa Karaica, ordförande för SBHFÖB. Omkring fyrtio författare från Bosnien och Hercegovina, Belgien, Danmark, Norge, Tyskland, Sverige, Serbien och Schweiz deltog.
Nadija Rebronja & Marija Fekete-Sullivan (Foto: Haris Tucaković)Särskilda gäster var Nadija Rebronja och Marija Fekete-Sullivan.
I förprogrammet gladde särskilt poeten Nadija Rebronja, en framstående samtida författare från Serbien, publiken genom att hålla en inspirerande litterär workshop. Med sin öppenhet, långa erfarenhet och sitt särpräglade poetiska uttryck uppmuntrade hon deltagarna att reflektera över den kreativa processen och den samtida poesin. Hennes medverkan fick dessutom en särskild betydelse eftersom hon under de senaste månaderna stått i centrum för den offentliga debatten sedan hennes anställning vid Statliga universitetet i Novi Pazar inte förlängdes, något som väckte omfattande reaktioner inom den akademiska och kulturella världen.
Bokmässans yngsta deltagare, den sextonåriga Rumeysa Nurrisa Isić, presenterade sin engelskspråkiga diktsamling Wish I. Debutboken vittnar om en betydande poetisk talang. Genom ärliga och direkta dikter skriver hon om kärlek, förlust, tro och samhällsfrågor och uppmuntrar läsaren till empati, hopp och tilltro till det goda.
Juryn, bestående av Haris Tucaković (förläggare och översättare, juryns ordförande), Lidija Pavlović-Grgić (författare och illustratör) och Anesa Karaica (författare och ordförande för SBHFÖB), beslutade enhälligt att tilldela Meho Baraković-priset 2026, som i år delas ut för sjätte gången, till Marija Fekete-Sullivan.
Marija Fekete-Sullivan är en av de främsta samtida bosnisk-hercegovinska barnboksförfattarna och översättarna. Vid sidan av sitt eget författarskap har hon gjort en ovärderlig insats för att internationellt sprida bosnisk-hercegovinsk litteratur genom att översätta verk av inhemska författare till engelska. Genom sitt digitala förlagsprojekt Style Writes Now har hon publicerat mer än etthundratjugo böcker och berättelser av ett sextiotal författare från Bosnien och Hercegovina och regionen, vilket har gjort deras verk tillgängliga för läsare världen över.
Priset, som bär namn efter den framstående bosnisk-hercegovinske poeten Meho Baraković (Banja Luka 1945 – Göteborg 2011), delas ut för enastående litterära prestationer inom poesi, prosa, översättning och essäistik. Det avgörande kriteriet är kvaliteten på författarskapet med anknytning till bosnisk-hercegovinsk litteratur, oavsett ålder, kön, nationalitet, språk, litterär form eller genre.
Affischer från de första bosnisk-hercegovinska bokmässorna i SverigeÄven om detta officiellt var den nionde bosnisk-hercegovinska bokmässan i Sverige, var den i själva verket den elfte. Redan den 28–30 september 2012 arrangerades Lilla bokmässan och Barakovićs kvällar i Göteborg – ett evenemang som med rätta kan betraktas som föregångaren till dagens bokmässa. Det var utan tvekan den första bokmässan av detta slag inom emigrant- och diasporagemenskaper någonstans i världen.
Bakom denna banbrytande satsning stod tre personer: initiativtagaren Samira Ajanović samt Senada Bešić och Haris Tucaković, som genom sitt målmedvetna organisationsarbete lade grunden för ett program som några år senare skulle utvecklas till det mest betydelsefulla litterära evenemanget utanför hemlandet. Att rätt väg hade slagits in bekräftas av de bokmässor som senare vuxit fram med den bosnisk-hercegovinska bokmässan som förebild: Bokmässan för den serbiska diasporan och Somaliska bokmässan, båda i Göteborg.
Må den jubileumsfirande tionde bokmässan bli en ny början – en bro till nya författare, nya läsare och nya generationer som kommer att föra den skrivna ordets tradition vidare.
Ova stranica dostupna je i na:
SE